mina händer hänger brustna och slitna
utan att någon försöker se det

sover genom gryning och undergång
och dina märken över min hud är nu permanenta

vi kan skrika tills natthimmelen ger efter
att vi hatar allt som skapats och hänt sen fem år tillbaka

drömmer att någon mer känner likadant varje dag

alla är vi förbrukningsvaror
och lever efter hur livet blir
inte exakt det du förväntade dig
men jag kommer ta oss hem en dag

känslor är en hudsjukdom
kärlek är en hjärtsjukdom

hårdhudad på insidan
och ångrar att vi inte är tillsammans inomhus
istället står jag kvar på innergården

allting händer medan du sover bredvid mig
medan du sover och är vackrare än världen

jag vill ibland bara ta mitt liv framför ditt
har ingen ork för allting i mina öron

samma gamla spökhistorier och allsånger
låt oss hitta på något eget för en gång skull

känn ingen sorg
för oss
valborg

för vi har ännu
inte förlorat
varann