Sitter här i jordlig vrå å - - - -
tankarna går till min döde man.
Sörjer i mitt Stilla Sinne å
fäller en tyst tår, ty, jag kan ej
ta det till mig, -- att han
icke skulle vara mer och
att jag är allena i Livet!

I denna moderna tid
har man fått inpräntat,
hårt, sekulära "sanningar", -
som att man lever EN gång,
blott, - å att Tid & Rum
uppstod för c:a 13 miljarder
år, sedan, - en 'Plopp' ur Intet!

Men, jag har så svårt å
föreställa mig att Bosse
ska "sova" evigt, för å
aldrig mera vakna ...
Att alla levande skulle va´
dömda till ett Icke-Vara, -
- i en total Frånvaro !

Tror, att Anden å Kosmos
är, nog, eviga företeelser ...
Ingen Början, inget Slut
på Livet, på Tiden; - - -
en Regel, mer sakral, som
jag, gärna, vill ta ---
till mitt hjärta ! Vi ses !