sliten av grubblerier

plågad av tidsandan

utanför kotterier

sitter en ansatt man

tankarnas enkelriktning

överjaget ser på

strängt som en bilbesiktning

ja, hårdare ändå

hjulspårens djup i gruset

misströstans dy intill

skrik från mentalsjukhuset

världen är imbecill

staden är som ett dårhus

en helt absurd miljö

vägs ände är ett bårhus

ty ni ska alla dö

LARZ GUSTAFSSON   21/10 2015