kylan slår in hur vi än bär oss åt
jag har försummat att säga förlåt
förlorar slaget mot min aggression
känner mig lika låg som min pension
men det där leendet jag faktiskt fick
smälte mitt hjärta på ett ögonblick

tv-programmet jag tittade på
tröstade tllfälligt men nu är jag blå
stirrar mig blind på min svaghet och brist
ja, mer än lovligt jag känner mig trist
visst minns jag leendet, gnistrande rent
men det var då, nu är allting för sent

LARZ GUSTAFSSON 151212