har alltid burit på en vrede

som stegrar sig och slår bakut

som blixtrat genom månget skede

och aldrig heller tycks ta slut

har alltid burit på en ilska

som bråkar som ett lakritstroll

ibland så är det rätt att trilskas

ibland blir det för mycket groll

jag lever med vulkanutbrotten

min omgivning förundrar sig

jag känner ett behov - som rotten -

att utropa ett vredgat: "NEJ!"

mot orättvisor på planeten

och stundom går jag på för hårt

min vrede spär ju på förtreten

en "åskans son" kan ha det svårt

LARZ GUSTAFSSON  10/12 2015