så slår då en vän följe

på min levnads stig,

bär mina bördor

med sin lyhördhet

sin öppna blick

och  mjuka leende

får mig att sakta ned

och  inte vara så rädd

och ängslig för allt

som kan bli fel

en vän, 

som möter och tröstar

barnet i mig, så jag 

orkar vara vuxen

får mig att skratta, 

slappna av,

och känna mig lite

märkvärdig

en vän som trotsar

mörkret och

sprider tilltro

i vart steg,

med sin lätta närvaro