Redan medlem?
Logga in
i vidbrättad hatt
smeker sanden med ögonen finner vila i den gående strömmen saktar av i varje andetag och lyfter tanken inåt
sandkornen vilar i gemenskap, soldränkta översköljda i glittrande stänk fötter och åter fötter på dess varma yta passerar
ett menageri av färger mot koboltblå himmel i omlopp inuti tiden fägring som hägring, tjusande flärd
Fri vers
(Fri form)
av
Gisela Nordell
Läst 271 gånger och applåderad av 11 personer Publicerad 2016-02-29 00:40
|
Nästa text
Föregående Gisela Nordell |