säg mig vart rinner bäcken

som släcker min törst

vart finns hjärtat

som älskar mig störst

fiolen spelar - det är Näcken 

lyssnar till musiken gör den kloka

njuter sitt spel i fulla drag

betraktar sina egna behag

följer Näcken ned i strömmen gör en toka

huldran dansar i sitt snår

lägger sig ned för att sova

hennes skönhet vandraren når

tror blint till honom skönheten är en gåva

skogsrået om slaget segrar får mannen hon vill ha

en vandrare som lyss till skönhetens fiol

som pyntar med blomster örter hennes kjol

som förföra honom kan än i denna da

den kloka i betraktelse ser allt detta

går från hus till hus för att berätta

sensmoralen för att undgå smärta

håll endast vårsolen i ditt hjärta