Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Solstrale…


I en inre verklighet

 

 

tystnaden sitter mitt i massan

skriker ut sin inre närvaro nu

ingen ser en tyst de pratar på

 

 

stundens sammelsurium når

hjärtat slår nervöst bankande

alla tycks veta vad de ska säga

 

 

de pratar bara på tystnaden tystas

talande ord utestänger tystnaden

ord som skulle fått tystnaden att tala

 

 

mod krävs för att våga tala med en tyst

blir de talande nervösa kanske blyga...

är den tysta modig som kan sitta tyst...

 

 




Fri vers av Solstrale VIP
Läst 175 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2016-05-05 18:47



Bookmark and Share


  ULJO
Fint skrivet om det tysta samtalet
2016-05-05

  Solstrale VIP
Jag är inte den tysta,,, jag är en sådan som talar med den tysta,,, dras automatiskt till den betraktande tysta,,, börjar treva samtal,,, når varandra med tystnad och samtal,,,

men jag undrar över vad för mekanism som styr vissa att överge, utesluta den tysta, eller den som inte kommer in, eller varför vissa stänger ute vissa från samtal....

Medvetenhet tycks saknas,,, litteratur har inget utrett, vad jag sett,,, i grupper inom studiecirkeln där måste cirkelledaren ta in alla arketyper, olikheter och få alla att trivas...

Varför är att stänga ute så generellt? Undrar jag som själv inte gör det,,,
2016-05-05

  walborg
Det kan bli laddningar om man inte aktivt lyssnar i sin tystnad - lyssnar man aktivt är man med och inte utanför
2016-05-05
  > Nästa text
< Föregående

Solstrale
Solstrale VIP