Du tycker om att resa lätt
Att alltid veta vart närmsta utgång ligger
Så att ansiktena inte vet vart du är
Men fotografierna hittar alltid tillbaka till din hylla
Hur djupt du än begraver ditt hem

Du har alltid fascinerats av anonyma fasader
Alltid tyckt bättre om att måla av byggnader
Som du aldrig sett förut
Och du låter dig förminskas i tanken
Medan din blick ekar i mellan namnlösa väggar
I en gränd fylld med tomhet

Du tycker bättre om färggranna gator på natten
Då byggnaderna slumrar i sina tegelstenskokonger
Då du kan regera som en kullerstensgud
Över ett rike av nattöppna kvarterskrogar