Vi bara såg på varandra

Blodet sköt upp i taket

Händerna darrade

hjärtat bultade

Du lämnade mig inte med blicken

Vi sade inte mycket...först

Vi sade inget alls egentligen

Vi bara såg på varandra och blickarna talade

Medans du pratade

Jag tittade

Dina vackra ögon

Dina talande ögon

aldrig skall jag glömma dem

min önskan att din kyss

ännu kunde bränna på mina läppar

Där viskande åtrå var under varje vrå

Där glada skratt och lekar bodde

Där bor en del av mitt hjärta kvar

tillsammana med dina ömma händer

och varma tankar även om de är långt borta

Detta var min värld, ljus vacker och bekymmerslös

Nu är det förgånget, som bevaras med odöpta svar

Gräset var grönast på vår tuva, inget beständigt, inget sig likt

Jag grät när tåget i bröstet dunkade

mil efter mil i meningslöshet mot tomheten

Upp över öronen förälskad

inte en minut

inte en dag utan dig i tankarna

Jag fullkomligt glödde inombords 

En dum, dåraktig &  vansinnig dröm

Sjuk av längtan, varm av glädje

över de stunder du log åt mig

de stunder du tog mig i din famn

de stunder jag var ditt allt

de stunder du inte kunde eller ville släppa mig

jag var din, bara din,  jag ville stanna där.

Vår tystnad, som att vi nästan förstod varandra bäst då

Man kan säga så mycket med tystnad, i synnerhet när man är kär

Med ögonen, med händer, med kyssar

Månljuset, livet och kärleken

Avståndet som blev större och större

Aldrig skall jag glömma

Vad en storm på en ö kan göra