himlen tänkte han. det kommer därifrån. flingorna föll sakta och stora. det var så tyst att man kunde höra när de mötte mark. allting förändrades. ett stort penseldrag med vita färgen. domherren plötsligt tydlig i trädet. ljuset alldeles bländande. han hade hört något om en ny himmel och en ny jord. förändringen började bli påtaglig. liksom kröp sig in under skinn. något som inte gick att komma ifrån. tiden ställde sig som stilla. plötsligt kände han sig sårbar. öppnad av något. nu täckte snön marken. han stod i ett sken. visste att stunden aldrig skulle komma tillbaka. förstod att nya stunder fanns. med samma innehåll. hela tiden.