inbäddad i frost nedfryst stilla

det dina sinnen kan förvilla

i grenens inre en metamorfos

du ser död men det är en synvilla

det är beviset för att livet återfås

grenen omhuldar allt av livskraft

till våren ska knoppar där brista

vad du förlagt skall du finna om igen

livsenergi återbördas som du en gång haft

solens solstrålar skall hoppet i dig rista

inget nu skall mer bliva till ett sen

du skall leva lycklig i vart och ett nu

medan snön täcker landskapet omkring

skall barnen bygga snögubbar i ring

fiskaren ska pimpla på glasklar vinteris

solen skall stiga i gryningens dis

i själen du bevingas likt en Tingeling

frostrosorna ska falna en morgon så klar

sedan skall du glömma att det vinter var