mina tankar vankar bortöver
förbi ängens vildvuxna tuvgräs
snärjs och fastnar bland snårvindor
nere vid ån

tiden ser jag som fallande kvällsljus
när mjölkörtsplantan mot horisontsol glider över i lila glöd                                                                                                                                       

i dunkel skymningssång hör jag en spricka

knarrande bildas

en glänta blir till ett gapande slukhål

mina blånande frågor fyller gapet

där för att gro
frön i din jord