resande, flyktigt urtidsljus
skinande vant och spontant
på dåre i murket hus
som leva stilla invant
av rädsla bli vid hemmets låga
utan att chansa, våga

trotsiga flackande vind
smeker det skuggsvarta hår
som skyler en fårad kind
en luffarekvinna, osyliga spår
från känslor flyende vandra
rädd för sig själv och andra