fortsättning från gårdagen...

"Jul i Juleå"...

sanddoften efter ett stillsamt regn som fallit minns ni... regnet när det  föll efter en lång torrperiod 2018... jag funderade på hur ska en människa orka lyssna till varje liten droppes fall?... så som nu under coronapandemin rapporteras dödstal som skrämmer eller avskräcker... det känns som om alla vackra fåglars sång tystnar på en enda gång... det enda man hör är livets gonggong... men minns du lövens mjuka grönska mot ditt sinn, hur de mjukt böljade i vinden... men i detta nu kanske sinnet tyngts ned av tiden som kommit ur led... hur närmar sig en människa sanningen om sin situation i dessa tider?... när är det dags att gömma sig för coronaviruset och lära sig att hantera hur man staplar dagar av tystnad i karantän?... för att skydda varandra, sina nära och kära är viktigt nu!...

Nissan skulle väcka farmor Ida men tydligen hade hon gått upp i ottan... så då tänkte hon väcka tomtemor och tomtefar men de hade tydligen också gått upp i ottan... men  klockan var ju bara halv sju... Nissan drog på sig sina stövlar och gick i nattlinne ut till verkstaden i hopp om att hitta dem där... men verkstaden stod tyst, tom och nystädad... ur en garderob i hallen till verkstaden hördes ett mystiskt ljud... Nissan som var orädd av sig öppnade dörren... och vem satt där om inte den rosarandiga välmående flygande marsipangrisen... men nu var marsipangrisen inte så stor och såg inte så värst välmående ut...

den rosarandiga marsipangrisen tittade upp med skamsna ögon... jo förlåt Nissan jag är så klumpig!... ja men det gör inget, försökte Nissan uppmuntrande... jo det är så, att, att jag råkade förstora mitt ego lite för mycket igår hos era grannar på molnet... ja? och, du får gärna komma till saken, yttrade Nissan, smått störd... jo, jag, jag råkade förtrolla dina "päron" om man säger så, och minns inte hur jag ska trolla tillbaks dem... ja ha!? Eh? vad sa du sa du?!... Nissan stod redo att klappa till grisen när bocken och lilla ängeln kom inrusande... stopp! vi har löst allt!... grisen lovar du att aldrig mer förstora upp ditt ego!? bräkte bocken bestämt... ja, eh, ja jag lovar!... nej! nej! röt lilla ängeln som aldrig höjde rösten annars... det måste skrivas ett avtal! inflikade Nissan... ja verkligen! bräkte bocken... och ett avtal skrevs på där "hen" marsipangrisen skulle tvingas bli förtrollad till ett vildsvin om hen inte höll sitt ord...

tomtemor och tomtefar var helt färdiga och groggy efter denna nattliga eskapad... ja sa farmor Ida, inte lätt när ni blev förtrollade till sorkar på en bjudning där herr lappuggla med familj satt till bords... nej huvvaligen! svarade tomtemor helt förstörd... tomtefar uttryckte att han känt sig som ett russin i sin trånga kostym iklädd en sork... farmor Ida skrattade så hon vek sig samtidigt som Nissan, lilla ängeln och bocken trippade in i köket... vad skrattar ni åt... nej farmor Ida jag gillar inte din humor tyvärr! gnällde tomtemor... för en gångs skull håller jag med min kära, farmor Ida? nu får du ta och skärpa till dig... okej! svarade farmor Ida skamset... sedan berättade tomtefar allt samman om marsipangrisen för Nissan, lilla ängeln och bocken...

Nissan berättade att de kastat ut "hen" och sagt åt den rosarandiga "missmodiga",   välmående flygande marsipangrisen att hålla avståndet för en tid... bra jobbat svarade tomtemor med glädjespridande leende... åh! vad skönt att det blev bra, för vi trodde "hen" var er bästa vän... jo en gång i tiden var vi också det, men nått gick väldigt snett med "hen"... men fint att ni tog er tid och satte gränser, berömde farmor Ida...

vad ska vi göra idag nu när vi äntligen alla är samlade? frågade Nissan... jo jag skulle vilja baka struvor! bräkte bocken... ja men åh! vilken mysig sak att göra tillsammans! utbrast båda tomtemor och lilla ängeln samtidigt... så det fick bli struvor... och sedan bakade de struvor i hundratal och hade skoj ihop en hel dag utan en enda stund av missmod eller otur... det var då på tiden att det fick bli lite lugn och ro i luckan för en gångs skull... 

fortsättning följer i morgon dag...