Ett sällsamt ljus
bär himlen ikväll

och hamnens lugn
talar sitt eget språk

När över horisontens
glödgade rand
molnen syns
röra sig sakta fram

Likt blågrå rökpuffar
stelnade på rad

Då vi kryper till kojs
tar vi med det kava lugnet
in i vår kabyss

och blir som barn på nytt

När vi låter oss vaggas
allt längre in

I drömmen som kom till
oss nyss