viskande trädkrona berätta

sommar du älskade vän

jag ska täcka dig med kompost

låta jorden din vila

under mitt lövtäcke

sommarens bris svarar

du ska få mina skördar

jag skall ge dig allt jag har

låta mina blomster bliva mull

så frön till vårens ängar

våren förhoppningsfullt talar till vintern

låt du mina marker vila stilla i ro

ge mig sakta dina droppar från ovan

låt frön och grodd besparas från frost

under ditt vintertäcke låt mig vila

människan lyssnar med öppen själ

inlemmar årstidernas glädjestunder

då våren kom med blommor

när sommarn kom med grönska

och hösten kom med sommarens skörd

längtar vinterns vita vidder likt ett blankt blad

poeten skaldar om årets prövningar

sänder lustrop och sänder morsekoder ut

hjälp att hjälpa den som misströstat har

minns att livets promenad är insiktsfylld

stanna så upp du modlösa att förgylla ditt sinne

hösten förgyller själens rum

och bevingar själens fågel