I denna gudsihågkomna lilla landsortshåla

Går det inte att sitta och skrika och vråla

Utan att landsfiskalen kommer för störning

Och undrar vad en människa har i sin görning

Här kan en människa bli sittandes till dödens dagar

Bortom gott och ont och utanför lagar

Gud har inte glömt denna lilla håla

Där byborna i nektar varje dag skåla

De äter ambrosia och hoppas på evigt liv

I sin längtan efter att odödliga bliva utan kiv

Bakom ladan står en häst och gnägga

Som också är gudsihågkommen men den de med glömska belägga

I denna håla går var och en omkring i sin egen värld

Livet har blivit svårare vad det en gång inte var en härd

Den fredliga civilisationen de en gång om drömde

Gick och sig bakom krigets fasad gömde

Här i denna håla man för kriget fasar

När bomber och granater från himlen rasar

Kriget tycks i denna håla vara långt borta

Ty med freden har människor kommit till korta

När så slutet kommer så småningom med sannolikhet

Vi var och en skall dömas det du troligtvis vet

Ty vår Herre som skall döma oss kommer tillbaka

Och kanske får vi sitta med och dela på en kaka

Taleptox Skrev

Den 20220407

<+>