i drömmen detonerar vätebomben bortom en tallskog. 
en intensiv blixt får mina ögon att svida för en sekund och sedan reser sig svampmolnet majestätiskt över horisonten; en askgrå kontur, full av eld.
dess rot breder ut sig i en förödande cirkel
och mina ögon tåras av den annalkande hettan.
människor flyr i panik runtomkring mig, men jag står
p   a   r   a   l   y   s   e   r   a   d,
som vore mina fötter fästa
i petrifierad cement.
jag vill fly, men kan inte röra mig,
bara stå och invänta undergången
vildsint forsande emot mig
i ett inferno av eld och rök.
jag skriker,
känner stämbanden
vibrera våldsamt i mitt
andfådda bröst,
men inte ljud kommer
över mina såriga läppar.
hettan närmar sig, svettdroppar
rinner över min blödande panna
och jag känner en allt intensivare värme
mot mitt skräckärriga ansikte.
jag hinner bara tänka:
denna värme blir min död.

och med ens kommer tryckvågen; bränner allt som är jag
på ett ögonblick och när smärtan är som mest outhärdlig…

jag vaknar; förvirrad, vid liv,

p å n y t t f ö d d.

©MagisterZ