Skärskådad metodik
med ett samtida namn;
en sönderfragmentiserad
dekonstruktion

Jag skriker gällt
mellan människorna,
låter strupen brista
stoff av oxiderat järn

Jag ser tomheten,
den mellan gatstenarna
försöker att nå din blick från igår
men hindras av ditt hårsvalls densitet

Det börjar lika en travesti;
kontaktförsöken människor emellan
en övervuxen trädgård
med fränt doftande fallfrukt

De sista andetagen
på perrongens brant
markerar slutet
en upptakt till stålets tid