”Men vet du inte

att all glädje döljer en livslögn,
även när sorgen smakar på bättringsväg?”

Mitt påtvingade misstag var det naiva hoppet
att andra var mig mer lika än olika är dött

Osvikligt äntrar livsledans samvaro
vilken fortfarande är mig så självklar i synen
i denna oförtjänt tröstlösa, vardagliga tillvaro


(I synförvända ljuset bor gråheten
vilken inte ens späder ut mörkrets tristesser.)



Sockrar in oväntat:

Hör ensamma och osäkra röster.


Vacklar insvept in över tomma gator.

Tillsätter min ömhet; finner er något fattbara.

Tillrett och serverat: Er glädje är ännu en orörd tillgång.