Hela hösten har jag gått förbi en nyponhäck full med rosor.
Jag har inte kunnat motstå att lukta på dessa.
Häromdagen, hade de frusit, till min stora sorg.

Morgonen därpå var det pudervitt på marken.
Letade fram en varmare tröja, vinterjackan och kängorna.

Hann iallafall gå till mitt favoritställe, med strömmande vatten, gulklädda björkar.
Även stenarna hade blivit klädda med höstens löv i olika kulörer.
Solen sken, och jag den lilla människan
kunde invänta min själ.