Jag sitter i ensamheten, inte arg eller ledsen, nej, inte lämnad.
Här, och bara jag, mig själv.
Det ger mig tid att tänka, att känna.
Jag måste ge mig tid att inventera mig själv.
Hur ska jag någonsin veta om jag är glad, lycklig, ledsen, arg, om det inte ens finns en minut för mig själv.
Ingen kan säga hur jag mår, än jag.
Ge dig tid, att vara du, i ensamheten