kallt, blött, mörkt
meningslösheten
mot svarta döden

ensamheten
den särskilt
tärande sorten:
gruppernas kallprat
och regisserade
socialprogram

föreningsliv
känns mest som
mötesbyråkrati
och just kallprat
där är jag en
anomali, har
alltid varit

optimisterna
kan en gång
för alla dra
åt helvete

era ramsor
sockrade
amsagor

Babblarna
på barnteve
framstår som
Nobelpristagare
vid jämförelse

tänka sig lycklig
är inte bara en
fånig myt spridd
av fårskallar

det är ett öppet hån
mot alla som dras med
klinisk depression

har man depression
gör man liksom inget
annat än att försöka
tänka sig förbi
dödgrävarläget
dag ut, dag in
tjugofyrasju
utan nåd

man letar
mental näring
sånt som värmer
depressionens
iskyla medger
dock inga
utflykter

är just kallt
till och med när
man duschar
skållhett

"se lite glad ut"

hittepågurus med
helig min på bokomslag
charlataner med utökat konto
det riktigt djävulska packet
kommer inte med horn
i pannan: de LER

Liar, your mouth is ashes, dog

psykologerna hummar
och putsar glasögonen
pratar diffust relativt
enligt mallar och
modeller de lärt
sig, staten har
inget hjärta:
tryck stjärna
fyrkant

tala in ditt
meddelande
efter tonen