Dikt av Julia Engström.

Jag tror att vi alla någon gång har velat dö.
Jag tror att de flesta ibland befinner sig på en egen ö.

I mina svartaste stunder fanns det inget sen.
Det är lätt att sjunka under ytan, men det är bara att simma upp igen.

Men det är länge sedan jag var på botten.
Nu för tiden känns det som att jag drar vinstlotten.

Det jag vunnit är harmoni och frid.
Ingen inre röst som bråkar och tar strid.

Jag flyter för det mesta.
Livet glider på som för de flesta.

Det händer att jag hamnar på min egen ö.
Men jag vill inte längre dö.