ger aldrig någon lycka
att bygga sitt liv ovanpå andras ruiner
ger ingen trovärdighet
då vi breder ut arken och granskar
varje skärva
varje människa lämnar spår där den går
ingen kan vandra i dina skor
älskade uggla
vad finns för övrigt att tycka
om människor som gör allt
för att såga av grenen där vi sitta
fast det tänker ingen på

då den gräver envist efter sand
och den oskyldige måste bevisa sin vita hand!