De tror att ljudkänslighet är påhitt.
Att man inbillar sig. Gör sig märkvärdig.
Att det är en fråga om att vänja sig.
De tror att man gör sig till när man
inte vill ha på teven högt, att man får
huvudvärk av bestick mot porslin, av
skränig reklam eller pågående dataspel.

Och så är man egoist när
man ber folk dämpa teven.
När man inte vill höra den
pysande sodastreamern.

När man inte vill
höra ljud från flera
håll samtidigt.

Surrande fläktar.
Luftvärmepump.
Tickande klockor.
Plötsliga skarpa
telefonsignaler.
Apparater.

Tänk på andra.
Var lite flexibel.
Du kan väl använda
öronproppar?

Men det låter väl inte högt?

Well, det är inte en
fråga om enbart decibel.
Det handlar om ljudart.

Ljuden i naturen
är en helt annan sak.
Det är inte artificiella
ljud, elektroniska ljud,
reklambetingade ljud.

Det förekommer inga
skarpa rikoschetter i skogen.
Fåglarnas väna meddelanden
går upp i etern eller landar
i mjuk mossa.

Är pälsdjursallergiker
också egoister i behov
av att vänja sig?

Tar ni fram
jordnötspåsen och
börjar truga när
jordnötsallergikern
hälsar på?