En vacker glänta speglandes i månens ljus
En flicka med bara fötter som tassar på tå
Hennes gröna ögon glittrar, hon njuter av vindens sus
En pojke på flykt ser henne där stå

Han stannar, får inte fram ett ord
Hennes skönhet är större än allt han sett
Hennes röd-bruna hår, som mörkaste jord
Glömmer för en stund allt som skett

Tar ett steg framåt, hon vänder sig om
Hans bruna ögon lyser av tvekan en sekund
Så ler hon milt åt honom som vill hon säga \"kom\"
Och hans tvekan är borta i nästa stund

Ansikte mot ansikte, näsa mot näsa
Två främlingar i natten, söker tröst hos varandra
Står tätt ihop, försöker den andra läsa
Två själar på rymmen, finner trygghet i varandra

En stulen kyss i en stilla minut
Leendes läppar, händer som håller hårt
Ett ljud långt bort och allting tar slut
Två ansikten och kroppar som stelnar hårt

En pojke på rymmen från sitt förflutna
En flicka trött på det liv hon har
Två människor som för varandra gjutna
Vill i denna stund för alltid stanna kvar

Han trycker hennes händer lätt
Rusar sedan snabbt därifrån utan att vända sig om
Hon lämnas ensam kvar, liten och nätt
Ser med stora, ledsna ögon efter honom

Hon vänder sig om och går tillbaka mot sitt hem
Han flyr vidare genom skogen igen
I en mörk och ensam stund kärleken fann dem
Två ensamma själar blev för en stund En