Under promenaden hem från bokaffären frågar Calvin:
– Du har inte kommenterat mina angrepp mot Bibelns representanter än. Du är väl en kyrkans man Luther, du som kan din Bibeln så väl? Tog du illa upp angående min kritik tidigare?
– Du kan visst inte din Luther. Ibland hamnar de verkliga representanterna för Bibeln och kyrkan på kollisionskurs.

Luther tystnar och tänker en stund. Båda är klädda i långa jeans och börjar snart torka svettdroppar från pannan i den gassande eftermiddagssolen.
– På 1500-talet, när min namne Martin Luther levde, hade kyrkan stora problem med folket. Man trodde att folket förlorat intresset för Gud, så man tog till allt brutalare skrämselpropaganda för att skrämma folket tillbaka till kyrkan och för att få in pengar. Men folket hade inte förlorat intresset för Gud. När Luther började konfrontera avlatsbreven och det religiösa förtrycket jublade skaror av människor för att någon äntligen började beskriva Gud på det sätt som de kände igen honom.
Luther stannar oväntat upp, helt förlorad i den gamla Hörsalsbyggnaden som de just höll på att passera. Calvin läser tyst på inskriptionen.

St Johannis Gamla kyrka.
Uppförd 1827 över en medeltida kyrkas grund.
Arkitekt JE HAMMARLING.
Hörsal sedan 1913.
Ödelagd genom eld 1567, 1655, 1719, 1822.
Stadens egendom 1902.

– Det är på precis samma sätt idag, fortsätter Luther och börjar gå igen. Kyrkan håller på att bli en marginaliserad företeelse och ledarna kan inte förstå vad som är fel. Man är mycket väl medveten om att folket uttrycker större andlig hunger än på flera hundra år, och står helt frågande till varför man ändå inte vill komma till kyrkans föreställningar. Man inser inte att folket ganska väl kan känna om Gud framställs på rätt sätt. De känner inte igen Gud på det sätt som kyrkan presenterar honom just nu. Präglad av modernismen och industrialismen har kyrkan trott att man kan använda samma principer för att definiera Gud, som om man skulle kunna beskriva Gud enligt samma modell som man beskriver en maskin! Det må heta systematisk teologi eller bibelkritisk liberalteologi. Dessutom har man samlat på sig så mycket onödig tradition som man tror man måste värna om. Till mycket har man hela sin identitet i en förpackning från 1800-talet eller början på 1900-talet. Allt viktigt, själva centrum, själva innehållet, förloras i en oändlig radda former, åsikter och lärofrågor som man förväntas ställa sig bakom för att passa in.
Luther betonar varenda stavelse. Han ger intryck av att anstränga sig för att inte visa hur djupt upprörd han är.
– Det behövs en ny reformation av kyrkan Calvin!

Calvin vet inte vad han ska svara, men nu är de framme vid hans hus, så det är lätt att byta samtalsämne.