bland kornen som såddes i dagar av misstro
jag vakar en osynlig börda
på mark som förtärs av en obotlig sorg
jag reses i högmodets vörda

på åkrar och slätter i huvudhärds pakt
ur slagfältets skörda jag sovra
likt agn ifrån vete, likt frö ifrån mask
för kommande tidebarn kovra

de söner som framföds i skuggan av Sion
ur jorden förkastas att sina
av bönder som ledstjärnas livslögn bestå
i väntan på frälsarens pina

en kråkfågel okuvligt pryder min krona
i stånd manifest av min prakt
en fredsvän av byke från enighets fall
som delar vår faders förakt

gestaltad av dig och de dina i hätskhet
i morgonens dimma jag står
och omsluter världen i trasighets klädnad
jag ser och förhärskar, består