två sorgsna ögon
och behagfulla gester
den festligaste
utav jordelivets fester
ganska nyutsprungen
i behov av vatten
allt det där som kommer
i ensamhet i natten

livet är den enda drog
som faktiskt inte söver
livet är den enda drog
mitt innersta behöver
njutningen är bonusen
den sköna gudagåvan
få ting kan väl mäta sig
med skänken ifrån ovan

här händer inte mycket
fast tiden står inte still
det händer att jag tycker
att den inte räcker till
jag lever med min smärta
och tackar min Gud för det
trots tårar i mitt hjärta
brinner livslågan stark och het

LARZ GUSTAFSSON, juli 2003