känslan när panikångesten är på väg är
snälla ta mig härifrån jag orkar inte sitter här tårarna rinner
varför vill läkarna lyssna inte hjälpa bara orden det är inget fel
på dig allt ser bra ut
INTE NU IGEN
allt har verkat så bra
men nu sitter jag här igen
med kallsvetten rinnande
paniken inte långt borta
i bröstet dunkar det och slår
allt som hänt den senast tiden
har för mig blivit för mycket
kan inte ta till mig allt
behöver lugn och ro en tid
smälta allt
det rings och det rings
på min telefon
klarar inte allt på en gång
kan inte svara på frågor
jag inte vet något om
tredje dagen med mina nya
uppgifter hur ska jag veta allt
mycket är det som jag inte blivit
insatt i har skickat mail sagt till
snälla hjälp mig kan inte allt än
det var så bråttom när du var här
fort skulle det gå nu sitter jag här
med en telefon som ringer
på många frågor har jag inget svar
redan när jag vaknade kände jag
vad som var på gång
med mycken möda och stort besvär
tog jag mig till min frisör
den tiden hade jag sedan länge
kände när jag satt där hur kallsvetten
började rinna en obehaglig känsla
meningen är idag ska vi träffas
en av mina vänner och jag
min känsla att sätta mig bakom
ratten idag är ingen bra ide
måste vänta jag vill må bättre
vill ju så gärna att vi träffas
men idag orkar jag inte
nu vill jag vila ta hand om mig själv
lite ledsen är jag kom till mig
se hur jag har det nu
inom mig en konstig känsla
varför är det bara jag som
ska komma så idag
stannar jag hemma mår så
himmla dåligt ibland känslan
nu år allt slut
försöker skaka av mig den
svårt är det ska vila en stund
försöka få fram mina positiva tankar
dom fanns där i går
upp som en sol så var det i går
den känslan vill jag ha tillbaka
anits 2 april 2008