Den här skrev jag den sista maj 1997...
FÖRSOMMAR
vi ska landa i september
efter sommarens vilda dans
vandra fram längs öde stränder
önska oss någon annanstans
vi ska drömma i oktober
om den sommar som komma skall
krossa avgudarnas stoder
få aserornas rad på fall
det är mörkast före gryning
efter natt kommer alltid dag
mitt i fallets efterdyning
finns det kraft trots att jag är svag
"under askan glimmar glöden"
det är sant vad den mannen skrev
stundtals rasar alla stöden
vi får slängar av samma slev
vetekornet måste falla
ned i jorden och sedan dö
det finns vackra, vilda växter
som kan spira ur varje frö
"det är vackrast när det skymmer"
ännu vackrare när det gryr
kasta kraven!
kom, vi rymmer
ut i frihetens äventyr!
vi är kallade till frihet
under Jesu milda ok
så ge röst åt vildmarksskriet
som du dolt med dystert dok
vi ska landa i september
landa mjukt i Faderns gamn
värmas vänligt i november
hämta kraft i Jesu namn
boulognerskogens grönska
maj månads sista kväll
vad kan man mera önska
än denna fagra fäll?
jag flyr från bittra tankar
som gjort mig inåtvänd
jag ska ej längre vanka
i grämelsernas gränd
när all trösts Gud får råda
finns alltid en oas
man slipper hålla låda
och piska upp extas
det finns en stilla susning
från himlens lugna värld
som sommarbrisens krusning
på parkens blanka fjärd
den sorg jag bar på dränks i
ett hav av klorofyll
och likaså min längtan
till sextiotalsidyll
så överväldigande
kan himlaglädjen bli
dessutom ger den upphov
till mycken poesi
hav tack för nåd i nöden
när hat gjort mig perplex
i morgon är en ny dag
jag fyller 36!
LARZ GUSTAFSSON 31 maj 1997