drömmaren i fönstret
blickar ut över stan
ljusen tycks ha mattats av i natt
sötman har en dystert bitter eftersmak
himlen ville tämja nattens katt
allt det där du såg
var inte ämnat för dig
känslorna kan spela dig ett spratt
vissa söker pärlan i sin åkertegs jord
andra lovar runt och rullar hatt




en son av den tysta tidsåldern
som slits mellan två skilda världar
en lya på högsta våningen
den lugnaste av alla härdar
du vet du hör hemma någonstans
du vet var du har dina rötter
ett fåfängligt sökande efter balans
du vacklar på vinglande fötter



skyr du inga medel
kan du komma nån vart
bluffar du så kan du bli nåt stort
skrattar du åt sådant
som du älskade förr
öppnas mången dörr och mången port
vem ska stå vid skampålen
när domarna fälls?
är det inte då som minst blir störst?
vargen blir ej får
för att man lockar dess päls
eldvatten kan aldrig släcka törst



fria eller fälla
man har satt sig till doms
bemyndigandet tar man för givet
lyckan som jag söker
finns i frihetens vind
och där kan jag spela för livet
döda inte konsten
när den lever och trivs
låt alla rosenknoppar få brista
äkta vara, vara äkta
tistlarna sticks
kattguld kan vi ha och mista


LARZ GUSTAFSSON april 2006