När vi kommer åkande med bilen
på en liten smal väg i Bohuslän
får jag se en märklig syn

Stora tjocka vita moln tornar upp sig
framför oss långt bort i horisonten

I min fantasi bildar de landskap,
landskap med berg och dalar

På en topp på ett av molnen, sträcker
sig molnet likt ett kyrktorn upp, kanske
är det där Han bor, vår käre Herre och
Far

När vi så kört en bit till, mellan klippor
och snåriga skogar står Han där själv
med staven i hand och ser ned på oss,
där vi kommer åkande på den lilla smala
vägen, genom det Bohusländska landskapet

Det är så vackert så stämmningsfullt,
så ofattatbart jag tror jag drömmer,
men det är sant jag är med ser allt som
händer

I fantasin kan man se drömma, men
just då i den stunden var allt så verkligt
så underbart

anits 23 juli 2008