hon har inget emot
att bli beundrad
inte ens av en sån som jag
jag satt fascinerad
förundrad
desa ljuvliga anletsdrag

visst kysser jag havet
men helst på distans
jag vill ju inte drunkna
så många par ögon
har mistat sin glans
jag såg alltför många sjunkna

jag är sluggern
som alltid blir golvad
och frisören som jämt kammar noll
alltihopa känns som en teater
där jag tvingas att
spela min roll

denna uppsluppna, soliga yra
denna mystiska, gåtfulla väg
där den brusande pulsen får styra
mina stapplande, febriga steg

LARZ GUSTAFSSON 080222