Det är en vacker onsdag,
i oktober månad, en månad
som nu börjar närma sig sitt
slut

Solen sänder sina strålar,
från en blå himmel, det är
åtta grader varmt ute

När jag ser ut genom fönstret,
ser jag hur trädens kronor, böjer
sig mot marken, i den hårda vinden

Vinden, den hårda blåsten inbjuder,
inte till någon promenad

Jag ser, hur de sista löven, börjar
falla till marken, nu från mitt fönster
i köket, ser jag och även hör, bilarna
där dom kommer åkande, på stora vägen

Jag har några ärenden att göra, för vår
hembygdsförenings räkning, så jag går
ut och sätter mig i bilen, och åker iväg

När jag så, kommer ut på stora vägen,
kan jag riktigt känna, hur vinden tar tag
i bilen

De gula björklöven, dansar över vägbanan,
som om de vore snöflingor

I backen ner mot sjön, är utsikten så vacker,
och vidunderlig, nu när löven nästan fallit av,
syns de blånande bergen, långt där borta,
resa sig så vackert och mäktigt mot skyn

Jag ser också vindkraftverken, stora och
mäktiga, stå där i fjärran, tänker, i dag
snurrar dom nog på ordentligt

Men framför allt, ser jag kyrkan, som så
fint reser sig mellan träden och dess grenar

Nyss var allt dolt, av träden och dess lövverk,
nu har blåsten, fällt löven till marken, och
nya utsikter och vyer, visar för oss naturens
underbara rikedom

anits 22 oktober 2008