milt och stilla regn
över sönderbränd jord
stjärnljus över mörk
och ödslig slätt
det finns läkedom
i ett skrivet kärleksord
helar såren efter
vargens bett
irrandet på vidderna
när allt känns skrämmande
och fientligheten
känns kompakt
plötsligt slungas själen ut
i det främmande
skuggan återfår
sin forna makt
glädjen är så flyktig
och dess njutning kort
bäst den kommer
fruktar jag dess flykt
innan man vet ordet av
så flyr den bort
kvar står exponenten
som förryckt
himlens glädje varar
i all evighet
vägen dit går genom
jämmerdal
dit når inte
astronautens rymdraket
dit når bara den
som gjort sitt val

LARZ GUSTAFSSON

3/6 2008