Inatt skrev jag till dig igen,
men bara i mina tankar
Tänker på den där kyssen än,
ja, det minnet högt jag rankar
Hur är denna aviga trånad möjlig,
hela situationen ter sig faktiskt löjlig

I sömnen jag känner dig hud mot hud,
jag vet exakt hur du smakar
Det är som att älska med självaste Gud,
ingenting du i sanning försakar

Din tunga retar och letar,
dina händer ger och tar
Med regnbågens färger du kletar,
när du penseln över mig drar
Ljuset omkring oss strålar,
i gult, rosa och rött
Det är DÅ jag vaknande vrålar;
”Min Gud, jag tror jag har dött!”