Ibland känns allt så tungt, så meningslöst
trots solens värmande strålar

Idag är det just en sådan dag, jag vaknar
av att solen sänder sina strålar och värmer
mig, där jag nyvaken ligger i sängen, ser ut
genom fönstret

Allt skulle kunna vara så ljuvligt, så underbart
så skönt, denna morgon i maj månad

Men jag känner redan innan jag stiger upp,
idag kommer det inte vara min dag

Mina fingrar krokigare och mer svullna än
vanligt, det värker, när jag ska stiga upp
så vill benen inte bära mig

Jag håller mig i väggarna, för jag vet att bara
jag kommer igång och rör på mig, så blir allt
bättre

Jag hatar dessa morgnar, dessa dagar, men
jag biter ihop, längtar efter en kopp kaffe, det
är svårt att hålla i kannan, men jag är glad att
jag kan lika mycket med vänster hand, som med
höger

Kaffet har puttrat färdigt, jag tar fram en kopp,
häller i kaffe, livrädd jag ska tappa koppen och
bränna mig

Jag sätter mig vid köksbordet, bläddrar i tidningen,
smuttar på mitt kaffe, ser ut genom fönstret, ser på
alla flyttkartonger som tar upp halva köket, idag får
jag vänta med att packa

Idag får jag ta hand om mig själv, göra det jag kan,
måste handla, gruvar mig lite, men jag vet i vår lilla
affär, får jag hjälp att packa det jag handlar

Jag har druckit upp mitt kaffe, sett människor gå
förbi på vägen, hundar har fått sin morgon promenad,
nu kan min nya dag börja, jag får göra det bästa
jag kan av den



anits 22 maj 2009