Solen försöker tränga genom molnen
dom strålar som tar sig genom, gör
att vattnet glittrar som silver droppar
i sjön

Dom blånande bergen sträcker sig mot
skyn, det är så vackert synen framför
mig, vattnet sjön och ljuset

Jag sitter på trappan som inte är min
det finns ingen här, huset är öde och
tomt

Det ligger så vackert med vattnet strax
nedanför huset, jag njuter av tystnaden
av stillheten och lugnet

Jag sitter här ingen vet vad jag är, jag
vill vara ensam här är det ingen som gör
och vill mig illa

Min cykel står lutad mot björken som växer
precis intill huset, grenarna hänger stora
och tunga över taket

Högt i granens topp sitter koltrasten, den
håller konsert för mig, jag hör en spillkråka
någonstans

Jag vet att här brukar rådjuren gå och dricka
vatten ur sjön, här mår jag bra, här skulle jag
vilja bo, leva nära naturen

Det börjar skymma jag har inget lyse på min
cykel, så reser på mig ser mig omkring, tar
in allt innan jag tar min cykel leder den fram
till vägen

När jag cyklar vägen fram kommer tankarna
vart ska jag ta vägen, hem till mamma och
pappa och alla frågor alla blickar, var har du
varit

När jag så kommer ut på stora vägen, känns
det som om det inte är jag som cyklar, min
cykel och jag åker på vägen hem till mormor

Klockan är mycket, jag vet att en nyckel sitter
på spiken vid dörren, det är bara att låsa upp
dörren gå in och krypa ner bredvid mormor


anits 9 juni 2009