och ensamhetens ansikte
smakar som chockladen
i havet utanför

tårar som rinner
ner för fönsterrutor

där verkligheter
korsar varandra

och jag är bara
här och nu

fast i mig vill
jag vara
vi och då

de grå molnen
skaver emot mig
som en verklighet
som aldrig

var helt
på riktigt

och skulle vi
skriva två ord

skulle de vara

tystnad
ensamhet