det är så svårt ibland, alla tankar som kommer
och går, som inte vill släppa sitt grepp om mig

men för min egen skull, så gör jag allt för att
se glädjen och det positiva, trots att det många
gånger känns svårt och tungt

för livet har ju givits mig, ingen blir väl särskilt
glad och nöjd, om jag ständigt går och ser sur
ledsen och arg ut

så det som jag bär inom mig, det är kärleken
som jag känner så starkt, trots att så mycket
gått fel

så är kärleken störst av allt, att kunna ge och
ta emot, det är en gåva så värdefull, jag önskar
så att jag har den

men tvivlar ibland, när jag går här ensam och
tänker, då allt många gånger känns svartare
än svart

när tankarna är så, är det inte lätt att känna
det positiva och ljusa i tillvaron, att sådana
gånger försöka vända tanken, se på det som
är värdefullt

lyckas det, då har jag vunnit en seger, en seger
över mig själv och det som känns tungt och svårt
att bära

se ljuset återvända, känna kärlek till livet och dom
som står mig nära, dom finns där, är glada och
nöjda när jag känner glädje och en tro på framtiden



anits 27 september 2009