Jag tittar på fläckarna, ärtstora droppar
har regnat ned på den bruna mattan
sneglar på kvinnan på min högra sida
ansikte och överkropp lyser laxrosa
träningsdressen är fuktig
hela hon är ett vattenfall
en indränkt kust
skakad av vind och hav
undrar hur länge hon
gått på crosstrainmaskinen
antagligen 30 minuter, som hon brukar
alltid regnar hon
hon lyfter vattenflaskan mot läpparna
ökensanden som suger i sig vätan
vi byter en blick och en nick
hon har öronpluggar i öronen
så kliver hon av pedalerna
drar musiken ur öronen
tar en trasa och torkar fläckarna
Vi byter några ord skrattar,
sen går hon till nästa station
jag fortsätter min vandring
och hör tyngdlyftarnas stön
gnisslet från de knakande fogarna
jämret från de ansträngda lederna
Mänskliga ljud blandas med
slamret från maskinerna
källarskrattets mummel
i en tidskapsel kåda
var och en sin egen profet
i sitt rike, målmedvetna
träningsprofiler
När jag går ut i kvällsmörkret
slår kylan som en kall handduk
mot mina kinder, ändå
känner sig kroppen nöjd av de
bubblande glädjeendorfinerna
och serotoninerna
Jag hälsar på gubben i månen
som hänger lågt över taken
vrider på startnyckeln
har bråttom hem
om två timmar är det dags
med den sista yogan för i år
Det blir riktigt sent den sista kvällen
vi fikar tillsammans, vår lärare
har bakat kärleksmums
jag väljer thé, läppjar den heta
aromatiska drycken
den friska doften som en
hel örtsäng av blommor
småpratar med min bordsgranne
blinkar in skenet från värmeljusen
många röster blandads med röken
från de heta muggarna
ljuden vandrar upp och ned
efter tonskalans övre register
rör sig ovanför det dukade bordet
gungar som vågor efter kusten
skrattsalvor brakar loss
som skum över vattnet
Efteråt kör jag sakta hemåt genom stan.
En vemodstråd drar i mig
Lamporna gungar sakta över bron, ljuset
känns magiskt, allt utanför ljuscirkeln dränks
av mörkret, det onda kryper ned i jorden
det goda ljuset, blinkar som fyrar
Hängande solar, apelsiner i mörkret
en cyklist vinglar framför mig
baklyktan blinkar med rött öga
Visst ser jag dig, ditt röda ljus
väsensskyddar dig i livet
har mitt eget säkerhetsbälte
inom mig, redo till självförsvar liksom alla
En upplyst båt passerar under bron
stävar långsamt ut mot havet
krabba vågor följer båten som en svans
lanternan blinkar i den höga masten
blinkar gör även stjärnorna
där månen gör dem sällskap
tankarna slår in på ett sidospår
känner värmen spira som en blomma
förklädd till en sol tänker på dig klokuggla