Känner saknadens sorl.
Men även glittrande hopp.
Samtidigt.
Förklara det.
Den som kan.
För jag kan det inte.
När tröttheten lagt sig.
Då busighetens klor segrar.
Denna gång.
Försvinner overkligheten bland skuggorna.
Min dag i ett skört paua snäckskal.
Nästintill vackert.
Ser fram emot dagens videung.
Dikter av turkost damm.
Kittlande medvind.
Men nu.
Just nu.
Metallica.