fan, kan inte.
Han, Helios
Och hans blick landade på mig
likt en fjäril på en blomma
undrande, var alla hans ord tomma
avstånd finnes nonchalant
tvetydligt i hennes sommarskratt
han visade skönhet
viljan att våga vara sann
i flodens silversånger
nära, närmast för många gånger?
Min bödel då
han tvingar själsliga bevis
hånande min devis
att binda frihet i omlott
men du är vacker vet du det
nynna melodier och toner
när jag ser dig i skuggan av ljusen
färger sprakar, flera tusen
olämplig passion och lust
inbunden i silkesvävar
hennes tempel endast solen eftersträvar
Eros, tydligt mönster
lämnar hon spår ett tag men torkar fort?
som regndroppar på ett fönster