Nästa text
Föregående 
av Catharina Edin
Senast publicerade
E4-an har ett slut
att elda är att leva
den sista sommaren
tiden har stannat och rusat
sneddar genom livet
det ramlar idag en himmel
lyrikens kalla våta gräs
jag kan höra flygplan
se alla
E4-an har ett slut
att elda är att leva
den sista sommaren
tiden har stannat och rusat
sneddar genom livet
det ramlar idag en himmel
lyrikens kalla våta gräs
jag kan höra flygplan
se alla
Öka font
Minskaen regissör som tappat greppet
Tro inte
att jag inte ser dig falla
bara för att jag inte tar emot dig -
Tro inte
att jag har övergett dig nu, att jag har glömt
hur dina ögon blinkade, längtade efter tårar,
en utgång ur ensamheten, en semafor
till de kontaktsökande.
Jag ser dig falla
men jag tar inte emot dig - inte ännu -
har inte känt min styrka än, min förmåga
att trösta, att ta det finaste ur Bibeln, de allra
vackraste orden, och klistra upp på din vägg,
alldeles vid sängen, där du vrider svett
ur lakanen.
Tro inte
att jag har glömt hur smala dina armar var,
så hjälplösa, så odugliga till ett dra dig upp,
till att klättra uppför stammen upp -
Upp och upp till kojan som jag byggt
av rester från Arken - små blå krusiduller
målade efter modell av dina ögons stenar -
likt en regissör som tappat greppet över
församlingen, som vill slita honom i bitar nu -
Kommer aldrig att glömma, kommer aldrig
att vilja glömma, hur jag såg dig falla,
utan att ta dig emot -
hur jag ser dig landa, hur jag ser dig brista
i ett ögonblick av stillhet här på jorden,
hur du landar i min famn, jag kan ej ej
ta dig emot -
Fri vers (Fri form) av Catharina Edin
Läst 363 gånger
Utvalda texterPublicerad 2009-10-25 kl 22:09
Spara som bokmärke (kräver inloggning) Skriv en kommentar (kräver inloggning) Skicka som e-post Skriv ut Spara som PDF (kr?ver inloggning)
|
Karin Jungå c/o Vemod smärtsamt, känns som om något att inte räcka till...att inte orka. Vackert som sjutton,. 2009-10-28 |
|
*©stenen* Håller med Lodjuret här nedan. Vad finns mer att skriva. Bokmärker och stående applåder. 2009-10-26 |
|
Ingela Svenson Så vanmäktigt och sorgligt, det känns lite som om det var ditkjaget om föll egentlgien men att det är alltför smärtsamt att tilltså; bättre då att låta någon annan falla i tankarna, i dikten 2009-10-25 |
|
lodjuret när man läser såna här texter kan man börja undra varför man själv alls skriver, det mesta finns ju ändå att läsa här inne 2009-10-25 |
|
etthjärtaäralltidrött Väldigt starkt och bra. 2009-10-25 |
|
Carola Zettergren Hjälp... återkommer, när jag hittar orden igen... 2009-10-25 |