nilla

från Stockholm

Dagbok

Dagbok - Augusti 2004

« Tillbaka till dagböcker

Torsdag den 26 Augusti 2004

Änglatårar

Regnet kom smygande, jag såg hur det tassade där mellan träden. Hörde regnets hesa andetag komma närmare för att till slut helt omringa mig.

Regn...

( Kanske är det alla änglar som gråter för min skull eller så kanske hånar de mig genom att pinka på mig....)

Regn regn, åh vad jag älskar regn. När skorna blir helt plaskvåta så man kan ha dem som badleksaker, sånt älskar jag...

Jag gick där i skogen för att leta reda på en buske till biologin.... Hitta inte en enda buske det finns ju bara träd i skogen. Är ett litet träd lika med en buske? Det tåls att tänka på. Men den dagen jag hittar en buske ska jag döpa den till Musse för det blir ju lite mer personligt. Jag kan ju inte forska om en buske jag inte känner. Får ju inte gå hem till främmande buskar. Alla buskar är ju inte snälla så man måste passa sig noga så man inte hittar någon pervers liten buske. Nä fy det kan ju bli snuskigt....

När jag gick där i moder jords egna dusch så försökte jag undvika alla små sniglar.
För vem vill få en hemlös snurre snigel på halsen? ( eller ögat?) Hur kommer det sig att sniglarnas EU möten alltid hålls när det regnar? För aldrig ser man att de har konferenser när solen skiner. Jag lyckades undvika de flesta sniglarna men tyvärr så råka jag platta till Sirre snigels en rummare med pentry... stackarn han fick flytta in hos sin kusin, snurrabell. Bra med släkt ibland ...

Uppför är lättare att gå än nerför i spöregn. I nerförsbacke halkar man har jag lärt mig. Jag åkte slalom mellan de olika lerfläckarna för att tillslut sitta på rumpan i en lerpöl. Härligt tänkte jag då, gratis spabehandling. Billigt och effektivt och så vacker man blir?!

Lerig och blöt fortsatte jag min stilla vandrig hemåt. Självklart möter man en tant med hund.
- Åh får dem hälsa? är det en tik? frågar tanten med den vänligaste röst. Ler och ser på mig som jag vore en liten tre åring som just fått hund. Jag log tillbaka med mitt finaste leende och tänkte att hennes hund såg ut som en liten skurtrasa.

Regn Regn

Man blir vacker av regn har jag hört?!

Hur kan man va så dum? Varför ska jag lyckas med allt? Jag har verkligen ställt till de den här gången.

Lördag den 14 Augusti 2004

Olyckstroll

Jag vet hur det lät, jag vet…
Jag menade ingenting, men hur ska du veta det?
Om du ändå kunde förstå, du ska inte ta åt dig.
Men i verkligheten fungerar det inte,
Jag vet att du släpper inte så lätt.
En flyglektion har aldrig varit mer frestande.

Förlåt, om du bara visste hur mycket jag skäms.
Aldrig mer jag lovar
Förlåt…..

2004

augusti (2)
juli (1)