Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Evig sorg.



Jag vill för alltid leva
Aldrig någonsin dö
Aldrig låta tidens droppar
Fylla mitt livs sjö

Åldrandet stannar upp
För att aldrig mer börja
Men sedan ångrar jag mig
Jag kommer ju alltid att sörja

Sörja alla de nära
Som med tiden flytt
Sakna mina kära
Ständigt om på nytt

En evighet av saknad
Som förnyas gång på gång
En evighet av sorg
Som är evighetslång

Av: Boa Berg
2000-01-07




Fri vers av Boa Berg
Läst 1159 gånger
Publicerad 2004-06-07 13:12

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


lilla ego
bra skrivet..handlar om en grej jag själv tänker på då och då, och det du skriver är ju alldeles sant. kom också på det när jag började fundera på det...jättebra :)
2004-06-07

Roger VIP
Härlig sväng i din betraktelse av odödligheten.
2004-06-07

Anette Blomberg
från en slags egoism till en annan. Men så tänker vi ju. Man är sig själv närmast. Inte minst i saknaden
2004-06-07





  < Nästa text
< Föregående